Habit Impact Day: ”Hållbarhetsomställningen kommer att kosta”
Först ut var Cecilia Nykvist, vd för branschorganisationen Teko. Hon sammanfattade dagsläget för EU:s ekodesignförordning för hållbara produkter, ESPR, ett regelverk som kommer att påverka hela klädbranschen – men hur och när är i dagsläget oklart.
– EU:s regelverk kan gå både långsamt och snabbt på samma gång. Det är ofta långa förberedelser men när väl beslut är taget kan det gå jättefort. Någonstans kring 2029 kommer ESPR troligen stå klar, sade Cecilia Nykvist.
Kriterierna förväntas vara färdigställda 2026-2027 och krav på implementering sker 18 månader efter att reglerna trätt i kraft.
Vad bör man då ta tag i som tillverkande företag redan nu? Cecilia Nykvist listade några punkter att anamma i designprocessen som EU punktmarkerat:
• Fysisk hållbarhet, som styrka, färg- noppbeständighet.
• Underhåll
• Reparerbarhet
• Återvinningsbarhet och återvunna material
• Miljöpåverkan under hela livscykeln
• Kemikalieinnehåll
Jodi Everding, hållbarhets- och materialkonsult på Konekti och tidigare hållbarhetschef på bland andra Filippa K, delgav en grundlig plan för hur branschen bör prioritera inför ESPR.
– Viktigast är att alla delar av företaget, leverantörer och externa partners samarbetar. Det här är inte enbart en fråga för hållbarhetsavdelningen. Peppa dina leverantörer och bjud in till workshops om cirkulär design. Och börja nu – för det kommer att kosta att byta system och processer och övergå till andra material, sade Jodi Everding.
Hennes råd är att utgå från de material som används mest och storsäljare för att bland annat se vilka leverantörer som kan erbjuda certifieringar och spårbarhet.
– Designprocessen måste tänka på hållbarhet, reparerbarhet och återvinningsbarhet redan från början. Vissa material kan kanske ersättas, andra måste man välja bort, eftersom de inte kommer att hålla måttet. Bädda in spårbarhet och data redan vid materialsourcingen.
Nina Shariati, med över 20 års erfarenhet inom hållbarhetsarbete i branschen, bland annat på H&M Group, tryckte också på värdet av att producenter ser leverantörer som partners och samarbetar i förändringsarbetet.
– Många leverantörer har en svår sits. Kunderna ställer dels hållbarhetskrav som kräver stora investeringar samtidigt som inköparna pressar priserna.
Hon menar att det finns många risker om man bara reagerar reaktivt.
– Man måste hålla sig uppdaterad över vilka krav som kommer att ställas och identifiera kvaliteten på sin egen data. Men man måste också ha en flexibel strategi. Mycket är ovisst och det finns en risk att man låser in sig för tidigt.
Nina Shariati ser den cirkulära omställningen som mer än en hållbarhetsfråga.
– Just nu drivs omställningen av hållbarhets- och miljöpersoner men cirkularitet kommer att påverka det mesta i samhället. Vi kommer få en brist på resurser framöver och vi vet att klimatpåverkan är störst i länder som producerar för oss. Vi måste anamma samma tänk som gällde när vi genomgick industrialiseringen.
Textil till textilåtervinning
Circulose, Syre och Reju är just nu några av de största och mest initiativrika aktörerna inom textilåtervinning. Publiken fick en sällsynt möjlighet att lyssna till representanter från alla tre företagen, både i enskilda presentationer och i ett panelsamtal, modererat av Habits chefredaktör Kajsa Åström.
Pierre Börjesson, director commercial business development, representerade svenska Circulose som fick nytt namn och ny ägare, Altor, efter Renewcell konkurs i februari 2024. Fabriken i Ortviken i Sundsvall står för närvarande stilla, men enligt Pierre Börjesson ska produktionen vara igång igen 2026. Det vill säga om ett antal affärer går i lås.
Just avtalsfrågan återkom alla i panelen till när det gäller framtiden för återvunnen textil – nya fabriker kan inte byggas förrän det finns förhandsorder på produkten. Och kunderna har svårt att komma till skott även om behovet finns. Lite hönan och ägget med andra ord.
– Intresset finns, men vad som ligger efter är bindande avtal som är vanligt i andra branscher men inte i vår. Vi är alla tre bolag som är engagerade i enorma fabriksbyggen som innebär jättestora kostnader, sade Emma Stjernlöf, chief people and communications officer på Syre.
Syre, med H&M Group och Vargas Holding som ägare, har fått en rejäl startskjuts i och med att H&M lagt en förhandsorder som spänner över sju år och utgör halva H&M:s polyesterförbrukning.
Patrik Frisk vd för Reju, tog rejäl strid för frågan om förhandsorder och menade att branschen bara kan komma framåt om vi samarbetar.
Reju, som ägs av franska Technip Energies, har i dag en demofabrik i Frankfurt som kan producera
1 000 ton polyesterfiber per år. Till hösten tas nästa steg, när en fabrik med kapacitet på 50 000 ton per år etableras i Nederländerna. Strax därefter står USA på tur.
Reju fokuserar på 70/30 polyester/bomull, vilket är snittfördelningen för textilblandningen.
– Vår lösning är delvis cirkulär kan man säga. Men även oljan är ändlig och det är svårt att ersätta polyester helt, den har så många goda egenskaper. 57 procent av alla globala fibrer är polyester och 88 procent kommer från olja, sade Patrik Frisk.
Syres pilotfabrik i North Carolina, som skulle ha varit igång vid årsskiftet, planeras att starta under slutet av året eller början av 2026 och leverera 10 000 ton per år. 2027 ska den första fullskaliga fabriken stå klar i Vietnam där 150-250 000 ton polyester ska produceras årligen.
Det finns i dag flera tekniska lösningar för att återvinna polyester ur blandmaterial. Och kunderna finns. Men utöver kapital för fabriksinvesteringar måste det etableras stabila system för insamling och sortering av textilavfall för storskalig expansion menade panelen.
– Om inte avfallshanteringen organiseras, kommer vi se fler hemska bilder, men tagna här och inte där, underströk Patrik Frisk och syftade på de bilder vi alla sett av klädsopor från bland annat Atacamaöknen och Ghana.
Digitala produktpass
Enligt Teko är den fråga som oroar textiltillverkare mest gällande Ekodesignförordningen de digitala produktpassen. Cecilia Nykvist menar att man kan ha is i magen, även om passen väntas börja gälla 2029:
– Jag brukar jämföra med millennieskiftet när en massa dyra konsulter skrämde upp hela världen. Vi på Teko brukar säga 'chilla lite', det finns inga beslut om DPP. Om man beställer ett dyrt system nu riskerar man att få göra om allt.
Vad man däremot inte bara bör – utan måste – göra redan nu, är att skaffa sig full kontroll över sina värdekedjor för att kunna framtidssäkra sina datasystem för DPP.
– DPP är som GDPR, fast gånger tio skulle jag säga, men jag är ändå inne på Cecilias linje; chilla lite. Ingen vet vilka krav som ska ställas. Det vi vet är att produkter ska märkas med unik identifierare och det finns standarder för hur datan ska ut, säger Daniel Göhlin partner på Gung.
Daniel Göhlin rådde företagen på plats att hantera DPP-frågan inom hela företaget, inte bara hållbarhetsavdelningen. Det kommer nämligen att påverka alla, från sälj, marknad och produktutveckling till it.
– Det handlar inte bara om den tekniska lösningen utan designprocesser och produktion. Klarar etiketten 2 miljoner tvättar, ska den sys in och när? När vi packat i fjärran? Hur ska vi tänka på hur vi ska märka, ska det vara batch och serienummer eller ett unikt serienummer per plagg? Det måste man börja prata om redan nu.
Flera av talarna under Habit Impact Day pekade på att det finns stora möjligheter att förbättra sin konkurrenskraft med märkningen.
– Med DPP får man ’first-party’ data och kan kommunicera direkt med kunden. Du får också möjlighet att visa ditt hållbarhetsengagemang som företag. Och eftersom märkningen ska följa plagget genom hela livscykeln är alla produktfakta bara ett klick bort om konsumenten vill sälja det vidare, sade Bas van der Pol på Tappr DPP Solutions.
Med eller utan digitalt pass, allt börjar med designprocessen och en kontroll över modeföretagens leverantörsled.
– Ta hand om er data så det inte blir olika Exceldokument i slutna system. Det är mitt viktigaste råd. Lär er mer om data för att kunna koppla ihop hela flödet bättre. Och se inte data som ett hot! uppmanade Daniel di Benedetto försäljningschef för norra och nordöstra Europa för Centric Software.
