23948sdkhjf

KOMMENTAR: Har Svensk Handel anställt en meteorolog?

Jag har under året fascinerats över de återkommande väderanalyserna av Stilindex. Att vädret har betydelse för försäljningen är förvisso sant. Men det finns så mycket mer som inverkar. Någon måste kvalitetssäkra analyserna av Stilindex innan de publiceras. Det skriver modehandlaren Mikael Sandström.

I januari ökade försäljningen i skohandeln. Ökningen förklarades av kallare väder. I februari var det det milda vädret som sänkte försäljningen. I mars ”är det inte omöjligt att det milda vädret gav ett uppsving för vårhandeln”. ”En ovanligt varm aprilmånad innebar ett försiktigt uppsving för modehandeln”, skriver Svensk Handel i sina analyser.

Låt oss ta det från början:

Januari är en reamånad. Det innebär att den har väldigt låga marginaler. En hög försäljning indikerar ofta att handeln sitter på för höga lager och tvingas till stora prisnedsättningar. Så en stor försäljning kan innebära förluster. Januari är ingen månad man egentligen vill öka i, utan tyder på att man kan ha ett för stort och inkurant lager.

Februari är den ojämförligaste minsta försäljningsmånaden, inklämd mellan vinter- och vårsäsong. Anledningen till den minskade försäljningen i februari berodde på att 2024 var skottår som gjorde att i år blev det en försäljningsdag mindre. Inte det milda vädret.

Påsken är negativ för sällanköpshandeln eftersom den innebär fler stängda dagar, medan konsumenterna koncentrerar sig på sill, ägg, öl och brännvin, vilket är mumma för livsmedelshandeln. Förra året inföll påsken lagom till lönehelgen i mars. I år slapp vi de röda dagarna, vilket gav en positiv kalendereffekt, uppskattningsvis 3–4 procent som förklarar försäljningsuppgången, inte vädret.

I april är Svensk Handels analys glasklar: ”Vädret har en stor påverkan på klädinköpen, och det ser vi också här”. Märkligt nog var vädret bättre för e-handelskunderna än de som gick i fysiska butiker. Uselt väder var det tydligen för mellanprishandeln som tappade 2,7 procent, medan solen sken över lågprishandeln som ökade 6,4 procent.

Påskeffekten torde uppgå till minus 3–4 procent för den fysiska handeln vilket borde ha inkluderats i ekvationen.

Mitt medskick består av fyra råd när utfallet av Stilindex ska analyseras:

1. Tag hänsyn till kalendereffekterna när de är stora. Håll reda på skottår, och i vilken månad och när i månaden påsken infaller. En påsk i samband med lön är värre än en som infaller i mitten.

2. Jämför bakåt i tiden: Om jämförelsemånaden var svag blir det lättare att visa hög försäljning. Om jämförelsemånaden var stark gäller det omvända. Detta är inte rocket science.

3. Om en månad har fem lördagar mot normala fyra ger det en positiv kalendereffekt.

4. Slutligen: Lägg ihop mars- och aprilförsäljningen för att få en realistisk bild av försäljningen. Påsken har en avgörande inverkan, liksom om vi får en tidig eller sen vår. Observera dock att april i kronor räknat är en betydligt större månad än mars. Lägg även ihop september och oktober. Dessa ska alltid ses som en enhet.

Jag vill gärna dela med mig av en tumregel som jag lärde mig redan på 1990-talet av doktorn i ekonomi, Lars Jacobsson, som byggde upp Handelns utredningsinstitut, HUI, och var dess långvariga chefsekonom: ”Kom ihåg en sak. En bra månad följs ofta av en dålig, en dålig månad följs ofta av en bra.” En tumregel som hjälpt mig många gånger i mitt arbete som klädhandlare. Och en bra regel för de som ska analysera försäljning.

Att vädret har betydelse för försäljningen är förvisso sant. Men det finns så mycket mer som inverkar, annars kan vi i fortsättningen hänvisa till SMHI. Någon måste kvalitetssäkra analyserna av Stilindex, innan de publiceras.

Mikael Sandström
är tidigare ordförande för Svensk Handel Stil och ägare till tio modebutiker i Sverige.

Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Habit.

Läs mer: Här svarar Svensk Handel på Mikael Sandströms kritik:

Artikeln är en del av vårt tema om Kommentar.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.047