DEBATT: ”Secondhand riskerar att fungera som fast fashion”

Secondhand har blivit ett enkelt sätt för många att känna att de gör något bra. Med några klick går det att köpa, sälja och byta kläder via digitala plattformar, ofta med känslan av att varje köp bidrar till en mer hållbar värld.

När det blir lika enkelt och billigt att köpa secondhand som att köpa nytt, kan det leda till att människor fortsätter att handla mycket och ofta, i stället för att minska sina inköp.

I en ny studie om den svenska plattformen Sellpy visar vi att digital secondhand både kan bidra till att människor handlar färre kläder – men också att de köper mer. Resultaten pekar på att stora delar av den digitala secondhandhandeln riskerar att fungera på samma sätt som fast fashion – alltså snabb och storskalig produktion och försäljning av kläder – snarare än att vara ett alternativ till det. Tempot, mängden och köpmönstren påminner i många fall om den ohållbara modeindustri som secondhand ofta ställs i motsats till.

Secondhand framställs som en enkel lösning på modeindustrins miljöproblem och som ett viktigt steg mot att återanvända och återvinna kläder inom branschen. Tanken är att klädernas livslängd ska förlängas genom återanvändning, så att de håller längre och färre nya plagg behöver tillverkas. I teorin är det rimligt. I praktiken blir det mer komplicerat när återbruk sker via digitala plattformar som drivs av vinstintresse.

Handlar mer än planerat

I vår studie undersöker vi hur människor använder digitala plattformar i sin vardag och hur plattformarnas funktioner påverkar hur de handlar secondhand. Intervjuer med unga Sellpy-användare och en noggrann granskning av plattformen visar att den visserligen gör det lätt att återanvända kläder, men samtidigt lockar till att handla snabbt, ofta och i stora mängder.

Gratis frakt över ett visst belopp, ständiga notiser, tidsbegränsad reservering och lockelsen att ”fynda” gör det lätt att handla mer än planerat. Samtidigt gör möjligheten att enkelt sälja vidare kläder att garderoben kan bytas ut i högt tempo: köpa, använda några gånger, sälja, köpa nytt igen. Hos många blir det en vana som kan vara svår att sluta med.

För de flesta användare i vår studie handlar secondhand inte om att köpa färre kläder, utan om att kunna köpa fler plagg till lägre pris – och samtidigt känna sig mer nöjda med sina val och uppfatta dem som hållbara.

Men det finns ett grundläggande problem. Återanvändningen handlar mer om att kläder byter ägare snabbt än om hur många plagg som faktiskt används totalt. Secondhandplattformarnas affärsmodell bygger på stora volymer. De behöver en hög omsättning av kläder för att gå runt ekonomiskt. Det leder till en cirkulär ekonomi som är bättre än att bara slänga kläder, men som ändå inte är en tillräcklig lösning på dagens klimat- och resurskris.

Användningen av secondhandplattformar är inte bara, och kanske inte ens främst, ett problem för enskilda personer.

Digitala plattformar är system designade för att forma människors beteenden. När plattformarna talar om hållbarhet, men har funktioner som gör det lätt att handla snabbt, mycket och spontant, uppstår en motsättning. Konsumenterna uppmuntras att shoppa mer, men känna mindre skuld.

Inte alltid bättre för miljön

Om secondhand ska vara mer än ett alibi för fortsatt slit och släng krävs ett skifte. Det räcker inte att mäta hur många plagg som återanvänds. Frågan är också hur ofta, hur snabbt och i vilka mängder de används. Det är viktigt att fundera över hur många kläder som tillverkas och säljs. Att kläder återanvänds mer är inte alltid bättre för miljön.

Politiker, företag och plattformsutvecklare behöver ta detta på allvar.

Att designa för hållbarhet innebär att ibland gå emot kommersiella intressen. Det kan handla om att göra det mindre lockande att handla ofta, inte lika enkelt att köpa mycket på en gång och svårare att rättfärdiga ett ständigt begär efter nytt – även när det råkar vara begagnat.

Secondhand är en viktig del av den omställning som krävs. Men secondhand är inte per definition hållbart. Om nackdelarna med secondhand inte uppmärksammas finns risken att idén om att återanvända kläder bara blir ett sätt att fortsätta som vanligt, men med en grönare etikett.

Plattformar för secondhand räddar inte klimatet. Mer återbruk är inte alltid bättre.

Frida Eggert, doktorand vid Lunds universitet
Christian Fuentes, professor vid Lunds universitet

Det är skribenterna som står för innehållet i texten, inte Habit.