2030 är året då samtliga initiativ i EU:s textilstrategi ska vara på plats. I linje med kravet på förlängd livscykel av skor och kläder adderar allt fler modeföretag ett cirkulärt affärsben där den tydligaste trenden är begagnatförsäljning.
Barnklädesmärket Mini Rodini testar marknaden med en ”peer to peer”-lösning som lanserades i slutet av förra året, medan Lindex, Icebug och Kavat under hösten krokade arm med Tradera och MQ Marqet med Stadsmissionen. I november lanserade H&M:s koncept, Arket, plattformen Arket Archive där kläder, skor, accessoarer och barnkläder säljs på kommission. Det är bara några exempel på aktuella initiativ.
Begagnatförsäljningen, som framför allt drivs av generation Z, sägs inte bara ha god fart, den spås en särskilt ljus framtid. Segmentet växer tre gånger så snabbt som nyförsäljningen, dock från låga nivåer. Om tre år tros secondhandmarknaden globalt omsätta 350 miljarder dollar, enligt en rapport från Swedish Fashion Council i fjol.
Enligt E-barometern från Postnord är priset pådrivaren framför andra. Den pågående lågkonjunkturen talar därför för att 2024 kan komma att bli ett rekordår.
– Troligtvis kommer secondhand att fortsätta öka om det ekonomiska läget fortsätter eller försämras. Flera trender visar tecken på att det redan har börjat hända, säger Emma Gutestam, analytiker på HUI Research.
Allt fler modeföretag letar effektiva och lönsamma modeller på en marknad som saknar samlad data. För att få en överblick över hur stor den är och hur den kommer att utvecklas framåt har man fått söka sig utanför Sverige. Men i slutet av januari meddelade Svensk Handel att en mätning av begagnatmarknaden har påbörjats. Siffrorna grundar sig inte på marknadsaktörernas omsättning utan på svenska konsumenters köp. Personer mellan 18- 89 år har bland annat fått svara på en webbenkät.
Särskilt fokus får modebranschen som är störst inom nischen inom sällanköpshandeln. Resultatet av den första mätningen avsåg fjärde kvartalet i fjol. Totalt omsatte begagnat mode 1,2 miljarder kronor, varav drygt en halv miljard omsattes i oktober, nästan 300 miljoner i november och cirka 350 miljoner kronor i december.
– Begagnathandeln har gått från skam till glam. Vi tror att intresset på sikt kommer att öka, och vi tror att företag som anpassar sig därefter står starkt rustade inför framtiden. Här finns ett guldläge, sade Sofia Larsen, vd för Svensk Handel, i samband med lanseringen.
Att försäljningen är växande vittnar några av de etablerade aktörerna om. Giganten Sellpy (Sellhelp AB), en plattform som hjälper både privatpersoner och företag att sälja begagnat mode på flera marknader, hade en tillväxt på över 80 procent under 2022, enligt den senaste årsredovisningen. Omsättningen uppgick till 737 miljoner kronor. Appen Plick förväntas växa från 3 till 17 miljoner kronor under 2023, avslöjar vd:n och medgrundaren Jimmy Heibert medan klädförsäljningen mellan privatpersoner på Tradera växte med 32 procent mellan 2022 och 2023, uppger bolaget till Habit.
– Förutom att allt fler ser baksidan av nykonsumtionen, beror ökningen dels på att folk har mindre pengar att röra sig med, dels på att fler behöver ett tillskott i plånboken, säger Sofia Hagelin, pressansvarig på Tradera.
Av 15 svenska digitala och fysiska secondhandaktörer, som Habit har listat (se nedan), har merparten medvind. För 11 av dem ökade omsättningen 2022 jämfört med året före (tre är nystartade och saknar jämförelsetal). Däremot haltar lönsamheten. 9 av 15 gick med förlust. Bland andra Plick coh Sellpy. Det sistnämna bolaget stärkte likviditeten med ett lån på 30 miljoner kronor så sent som för ett år sedan.
Enligt barnklädesbolaget Polarn O. Pyret står begagnat för den största försäljningsökningen och växer med lönsamhet.
– Secondhand är ett väldigt lönsamt upplägg. Det går att tjäna pengar på ett cirkulärt tänk, konstaterar Polarn O. Pyrets vd Johan Munck, utan att avslöja några marginaler.
Men att cirkulära satsningar ska gå med vinst är inte givet. I alla fall om man frågar Mini Rodini.
– Vi gör inte detta för lönsamheten, säger Jeanette Angelrud, chef för butiker och kundtjänst på Mini Rodini.
– Det är mer för att ge ett enkelt alternativ för kunden att sälja sina tidigare Mini Rodini-köp på vår hemsida på ett säkert och kontrollerat forum.
Barnvarumärket är heller inte ensamt om att försöka hitta rätt väg för sitt begagnaterbjudande. Till exempel har e-handlaren Nelly pausat försäljningen som tidigare skedde på kundplattformen Nelly Lounge. Den stängdes 2022. Bolaget vill inte kommunicera planen framåt, men uppger att ett arbete pågår.
– Intresset för att både köpa och sälja secondhand rapporteras öka. Potentialen är bland annat stor för att plagg som tillverkats får ökad livslängd, det är en självklarhet att plagg som är hela och rena ska fortsätta användas. Secondhandmarknaden ger även konsumenter möjlighet att köpa fina och funktionsdugliga produkter till andra priser, säger Anna Andersson, kommunikationstrateg på Nelly.
Uppstickaren Mai (Secondhand Helper AB), som säljer begagnat mode på kommission, har under fjolåret fokuserat på att automatisera sina flöden med egenutvecklad AI, artificiell intelligens. I dag värderas cirka 70 procent av plaggen (som fotas av kunden) med AI.
Plaggen kopplas även automatiskt ihop med passande plattformar, både svenska och utländska, för att effektivare matcha utbud med efterfrågan. I dag samarbetar företaget med Tradera, Vestiaire Collective, Grailed och Labels We Love. Mai driver även försäljning på den egna plattformen Mai Shop, som lanserades i Sverige i fjol, samt Seconds by Mai, som släpps i Tyskland under året.
– För säljaren har marknaden blivit väldigt fragmenterad. Med våra plattformar slipper säljaren gå till fem olika ställen. På så sätt ökar även vi vår försäljning, säger medgrundaren Emma Rosman.
Hon anser att automation är nyckeln till att skala upp och tjäna pengar på secondhandaffären. Men än är Mai inte lönsamt. 2022 gjorde företaget en förlust på 2,2 miljoner kronor på EBITDA-nivå. Enligt Emma Rosman går företaget redan i dag med plus på varje plagg som säljs, även efter marknadsföringskostnader, men inte på sista raden.
– Vi tar 20 procent i kommission och har bra marginaler. Vi slipper hantera ett fysiskt lager eftersom säljare skickar direkt till köpare. Men det vi tjänar täcker inte alla kostnader. Vi är sex personer i teamet. Lönsamheten är snarare en volymfråga. Dubblar vi volymen, då är vi lönsamma till sommaren.
Att öka volymen ska enligt Emma Rosman ske både organiskt och genom marknadsföring. Hon ser också en potential att samarbeta med klädvarumärken, vilket kommer vara fokus under det kommande halvåret.
– Varumärkena skulle kunna tipsa sina slutkonsumenter om att sälja vidare plaggen hos oss när de har tröttnat. Då skulle vi kunna använda varumärkenas information om plaggen. Vi har inget på plats, men flera dialoger pågår, säger Emma Rosman.
BREAKING