23948sdkhjf

Oktober bjuder motstånd: ”Låt mig ändå vara optimist och satsa på en uppgång”

Mikael Sandström siar om klädhandelns oktoberförsäljning. I tider av hög inflation, höga energipriser och skenande bränslepriser, är han ändå hoppfull.

Under oktober i fjol ökade klädhandeln hela 15 procent jämfört med 2020 och med 0,2 procent jämfört med 2019, enligt Stilindex. Hur blir det i år?

Någon försäljningsuppgång av betydelse lär vi inte se i oktober, trots en klädinflation på omkring 8-9 procent (en del av inflationen är en effekt av att behovet av prisnedsättningar var betydligt mindre under våren på grund av den höga försäljningen). Samtidigt stiger den allmänna osäkerheten av alla orosanmälningar om hög inflation, höga energipriser, skenande bränslepriser och en allt knäppare rysk president.

Låt mig ändå vara optimist och satsa på en uppgång, om än pytteliten: 0,5 procent där den fysiska handeln stiger mer än e-handeln. Ett sådant försäljningsutfall betyder dock att branschen genom inflationen tappar volym.

Gränshandeln fortsätter att återhämta sig, men är fortfarande inte på 2019 års nivå. En förklaring är bränslepriserna som gör att vi inte reser lika långt, något som förmodligen även har drabbat Ullared. Det blir dyrt att handla billigt. En annan iakttagelse är att antalet betalande kunder minskar men genomsnittspriset är högre, vilket delvis kompenserar kundbortfallet.

Storsäljare under hösten har signifikativt varit varma tröjor, kanske i takt med att vi skruvar ner rumstemperaturen. Som en reaktion på pandemins mjukistrend säljs det mycket kavajer och kostymer, framför allt till kvinnorna.

Vad är egentligen Stilindex? Den mäter försäljningen i löpande priset – alltså utan inflation – i jämförbara butiker och är inte heller kalenderkorrigerad (till exempel: en månad har fem lördagar mot fjolårets fyra).

Märk väl i jämförbara butiker. Det betyder att om till exempel en kedja ena året har hundra butiker och nästa nittio så mäts försäljningen på de kvarvarande. Den försäljningsnedgången fångas alltså inte upp av Stilindexet, varför den faktiska konsumtionen är lägre. Med inflation, färre butiker och minskande e-handel blir volymen av kläder – antalet plagg – väsentligt mindre.

Omkring tusen klädbutiker har försvunnit under de senaste åren, vilket är en trist utveckling. Men det innebär att de kvarvarande butikerna har möjlighet att ta en lite större bit av den gemensamma kakan och därigenom få en möjlighet att klara tuffare tider.

Jag läste att svenska folket aldrig har varit så pessimistiskt som nu. Det är lite märkligt att så många tycker att den nuvarande situationen är värre än när vi fram till för några månader sedan satt isolerade i våra hem, där rädslan att smitta äldre anförvanter bara slogs av oron att själv bli sjuk. Om vi fick välja, skulle vi hellre ha tillbaka pandemin, drabbas av en ny, eller leva med den nuvarande situationen? Som jag har konstaterat tidigare: Vi tycker att den senaste krisen alltid är den värsta.

MIKAEL SANDSTRÖM
Mikael Sandström är tidigare ordförande för branschorganisationen Svensk Handel Stil och driver tio klädbutiker.

Artikeln är en del av vårt tema om Krönika.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Företagens egna nyheter
Se alla medlemsnyheter
Mest läst
FASHIONNET.SE
Gå till jobböversikt
Senaste nytt
Se senaste nytt
Utvalda artiklar
Utvalda nyheter från förstasidan
Dramatisk konkursökning i handeln
DEBATT: ”Verktygen för hållbar modeproduktion finns – använd dem”
Aim’n öppnar två nya butiker
1 500 tjänster försvinner från H&M: ”Merparten i Sverige”
Katja of Sweden hedras med egen gata
Andra Nordiska Medier
Dagens Handel
Fri Köpenskap
Transportnet

Sänd till en kollega

0.125