Debatt: "Modeföretagen kan gå i bräschen för mer hållbar bomull om de vill"
Detta är en debattartikel.
Modeindustrins klimatpåverkan och branschens möjligheter att bidra till förändring var i fokus för avsnittet Klädskam i SVT:s Ekonomibyrån. Tyvärr nämndes inget om hur modeföretag – genom oberoende tredjepartscertifieringar – kan säkerställa att de faktiskt levererar inom hållbarhetsområdet. Vi hoppas att företag som menar allvar med sitt miljöarbete tar ställning för en modebransch som är hållbar på riktigt genom etablerade certifieringar som Fairtrade och GOTS, i stället för att ta fram egna svagare märkningar.
Det skriver Hewan Temesghen, generalsekreterare Fairtrade Sverige, Johan Graffner, vd Dedicated och Cecilia Solér, docent i marknadsföring vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och tillförordnad expert i Miljömålsberedningen.
Vi har aldrig köpt så mycket kläder som nu. Enligt Världsbanken har konsumtionen av kläder mer än fördubblats de senaste 20 åren. Här i Sverige köper vi ungefär 14 kilo kläder och textilier per år – och vi slänger åtta kilo i soporna.
Det är uppenbart att klädbranschen behöver reformeras på flera sätt. Som konsumenter behöver vi köpa färre plagg med högre kvalitet och längre livslängd, återanvända det vi har, lappa och laga. När det gäller nyproduktion behöver klädföretagen se över sina volymer, men också satsa på mer hållbara material.
Hälften av våra garderober består av kläder i bomull – världens vanligaste naturfiber. Den odlas främst i länder med utbredd fattigdom, framför allt av odlare inom småskaligt jordbruk. Konventionell bomullsodling kräver otroligt stora mängder vatten och kemikalier. Dessutom odlas bomull ofta som monokultur, vilket innebär att jorden utarmas och att den biologiska mångfalden minskar.
Om modeföretagen ska vara en del av lösningen, vilket togs upp i Ekonomibyrån, bör de inte bidra till att urvattna hållbarhetsbegreppet genom branschegna initiativ och företagsegna märkningar – med förhållandevis lågt ställda krav. I stället bör svenska modeföretag gå i bräschen för omställningen genom att satsa på etablerade certifieringar med högt ställa krav på miljöhänsyn och respekt för mänskliga rättigheter.
Ekologiskt certifierad bomull innebär att kemiska bekämpningsmedel är förbjudna och det finns strikta krav gällande vattenanvändning. Biologisk mångfald främjas och utsläppen av växthusgaser beräknas vara upp till 94 procent lägre, jämfört med konventionellt odlad bomull.
För Fairtrade-certifierad bomull gäller att krav på ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet ska vara uppfyllda. Även här ställs strikta krav på vattenanvändning – de certifierade bomullsodlingarna i Västafrika och Indien är antingen regnbevattnade eller droppbevattnade. Fairtrade är dessutom den enda certifieringen i branschen som säkerställer mer betalt till bomullsodlarna och garanterar ett prispåslag för att främja ekologisk odling. Odlarna får också en premie som de exempelvis kan använda för att investera i mer hållbara jordbruksmetoder.
Det finns i dag ingen mer långtgående hållbarhetsmärkning för bomull på marknaden än Fairtrade i kombination med GOTS. Ändå är bara knappt en procent av världens bomull ekologisk – andelen Fairtrade-märkt är ännu mindre.
Men tyvärr fortsätter många modeföretag att marknadsföra sin bomull som hållbar utan att ställa långtgående krav på att produktionen ska ta hänsyn till människa och miljö. Användningen av branschegna märkningar som signalerar hållbarhet, men saknar strikta miljökrav och oberoende granskningar, bidrar till att snedvrida konkurrensen och vilseleda konsumenter.
Kronprinsessan Victoria hyllade svensk modeindustri och dess hållbarhetsstrategier i sitt inledningstal till Stockholm Fashion Week 2021. Men det krävs mer än bara hållbarhetsstrategier för att säkerställa att vår konsumtion av kläder blir hållbar.
Svenska klädföretag kan – om de vill – gå i bräschen för en hållbar modebransch. Men då behöver de satsa på färre kollektioner och högre kvalitet, så att plaggen håller längre. Och etablerade certifieringar, inte egna svagare märkningar, bör vara det självklara valet.
Hewan Temesghen, generalsekreterare Fairtrade Sverige
Johan Graffner, vd Dedicated
Cecilia Solér, docent i marknadsföring vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och tillförordnad expert i Miljömålsberedningen
Artikeln är en del av vårt tema om Debatt.
