KRÖNIKA: ”Krisen är beständig – det är bara krisens namn som förändras”
Knappt har vi tagit oss ur pandemin – förhoppningsvis – så kommer en ny kris; krig, inflation, höjda räntor, ökade energipriser, skenande drivmedelspriser och minskande konsumtion. De som har varit med ett tag är luttrade. Går vi till exempel till 1973, så utbröt det så kallade oktoberkriget mellan Israel och Egypten samt Syrien ut. Opec minskade sin produktion till västvärlden för att straffa stödet till Israel och oljepriset höjdes med 400 procent på några månader. Sverige införde ransonering av drivmedel, fjärrvärme och varmvatten.
Myndigheter uppmanades spara el, och kampanjer för minskad elanvändning hos allmänheten startade med uppmaningar att sänka inomhustemperaturen och täta fönstren. Regeringen tvingade oljebolagen att skära ner sina leveranser av eldningsolja till privata hushåll med 25 procent. Västvärlden upptäckte att de hade gjort sig beroende av arabländerna och började leta efter alternativ till den arabiska oljan och kärnkraften började byggas ut. Västvärlden gick in i en lågkonjunktur för första gången på många år. Den första oljekrisen var ett faktum.
För att bli lite mer jordnära kan vi konstatera att försäljningen av kläder har ökat med över 18 procent perioden januari till augusti i år jämfört med 2021. Gentemot 2019 är ökningen 3,6 procent, enligt Stilindex. Tittar vi enbart på augusti så minskade försäljningen med 2,5 procent mot augusti 2021, men ökade med 0,8 procent jämfört med augusti 2019.
Nu är ju augusti inte en speciellt viktig månad för modehandeln. Den domineras av att sommarreans sista plagg säljs till dåliga marginaler medan höstförsäljningen kommer igång först i september. Undantag för barn och ungdomar som växt under sommaren och behöver lite skor och kläder till skolstarten. Dessutom har den fysiska handeln inte byggt lager, utan tvärtom haft färre produkter kvar efter en hyfsad sommarförsäljning och därmed minskat behov av prissänkningar.
Hur blir då septemberförsäljningen? Kläder ökade förra året i september med 8,6 procent jämfört med 2021, men tappade mot september 2019 med 0,5 procent. Stilindex mäter ju i löpande priser, det vill säga i kronor, inte volym.
Från januari till augusti 2022 har prisökningar på kläder varit 8,6 procent och för skor 5,3 procent, enligt SCB, vilket visar att prisökningarna slog igenom under våren. Hösten kommer att ha en fortsatt hög pristakt nu när höstkollektionerna kommer. Samtidigt minskar ju konsumtionen, men min tro är att det drabbar de pandemidopade branscherna som elektronik, heminredning, bygg och sporthandeln i första hand. Modehandeln blir relativ vinnare. Så låt mig spå att klädhandeln i september ökar med 6 procent i kronor jämfört med 2021. Det innebär ändå minskade volymer.
Samtidigt har vi blivande problemområden. Till exempel elkostnaderna som stiger okontrollerat där företagen redan har betalat 90–100 procent mer under de senaste tolv månaderna. Det kommer att bli ännu kännbarare. Samtidigt har de flesta en klausul som gör att hyreskostnaderna ökar med inflationen som nu ser ut att landa runt 8–9 procent.
Ett nytt löneavtal ska snart förhandlas. Låt oss hoppas att det inte blir inflationsdrivande som slutar med att lönerna blir urholkade och alla blir lite fattigare. Minns den höga inflationen på 1970-talet och de sex devalveringar som Sverige gjorde mellan 1973–1982.
Som sagt, krisen är beständig.