Det visar färska siffror från SCB och City i Samverkan. Med externhandeln i Storstockholm avses här 25 större handelsområden utanför Stockholms innerstad i de närmaste tolv kommunerna.
Här ökade sällanköpsvaruhandeln med 7 procent, mellan 2015 och 2016. Det var bättre än både riket och city. Gapet mellan externhandelns och citys utveckling har därmed ökat sedan 2015.
Försäljningen i City under helåret 2016 gick sämre än för riket som helhet, där cityhandeln minskade sin försäljning med 3 procent. För galleriorna gick det ännu sämre – minus 7 procent.
Resultatet för hela Stockholm city motsvarar ett tapp om drygt 400 miljoner kronor.
Sällanköpsvaruhandelns omsättning i city motsvarar cirka 19 procent av länets omsättning, en andel som har varit stabil sedan årtionden tillbaka.
Beklädnadshandeln i city utgör den viktigaste branschen sett till omsättningen.
Ett bra mått på citys konkurrenskraft är jämförelsen med klädförsäljningen i riket, konstaterar Marcus Henrikson, marknadsanalytiker på City i Samverkan. Försäljningen av kläder totalt i Sverige ökade under förra året med 1 procent. Hade city utvecklats i linje med klädförsäljningen i riket så hade omsättningen i city varit 600 miljoner kronor högre.
Fortfarande gäller dock det faktum att pågående utvecklingsprojekt i City påverkar omsättningen negativt på kort sikt; men på lång sikt kommer city att öka sina marknadsandelar.
Malmarna, som under 2016 uppvisade en stabil utveckling – på samma nivå som riket som helhet – ökade med 3 procent.
Bäst gick det för Vasastan och Östermalm, en ökning om 5 procent vardera.
Kungsholmen och Södermalm hade ett resultat som nästan nådde upp till riket som helhet (plus 2 procent vardera).
Det var bara Gamla Stan som tappade i omsättning minus 1 procent.
City i Samverkan är en icke vinst-drivande medlemsorganisation. Medlemmar är Stockholm stad, fastighetsägare, handeln, SL och Polisen samt enskilda företag och organisationer.
BREAKING