23948sdkhjf
Logga in eller skapa för att spara artiklar
Få tillgång till allt innehåll på Habit
Ingen bindningstid eller kortinformation krävs
Gäller endast personlig prenumeration.
Kontakta oss för en företagslösning.

KRÖNIKA: Äkta amerikanska jeans – inte särskilt äkta

Det är inte lätt att vara ideologisk rättänkande bojkottare i en globaliserad värld. Det konstaterar Mikael Sandström när han funderar över produkternas ursprung.   

I romanen ”Äkta amerikanska jeans” har författaren Jan Guillou förlagt handlingen främst till 1950-talet där det framgår hur USA influerade svenska tonåringar att vilja ha de riktiga jeansen ”Made in USA” i stället för Algots blåbyxor

I dag är de amerikanska jeansen inte särskilt amerikanska. Wranglers och Lees jeans görs i Pakistan och Bangladesh för den europeiska marknaden. Huvuddelen av Nikes skor tillverkas i främst Vietnam, Kina och Indonesien och sysselsätter cirka 500 000 personer i Asien varav de flesta kvinnor. 

Jag tänker på den folkopinion som vill bojkotta amerikanska varor, en åsikt jag delar. Samtidigt visar det sig att det är väldigt svårt att i praktiken genomföra det. Bojkotta Tesla? De flesta Teslor för Europa görs i Tyskland och Kina. Ogilla Musk för han är amerikan? Han har tre medborgarskap; sydafrikanskt, kanadensiskt och amerikanskt. Född i Sydafrika med kanadensisk mor och bosatt i USA. Men man kan bojkotta honom för han är en otrevlig typ. 

Sluta dricka coca cola? Den som vi dricker i Sverige produceras i Jordbro utanför Stockholm och görs av vatten från Mälaren och socker från Skåne. 

I Lesotho, omgivet av Sydafrika, tillverkas mycket kläder för den amerikanska marknaden, bland andra Levi’s jeans. Därav Trumps hot om 50 procentiga tullar av textilvaror. Handelsbalansen mellan länderna är stort eftersom det fattiga Lesotho inte har möjlighet att köpa USA-producerade varor. Textilarbetarna i det lilla landet är förtvivlade över att ha blivit, eller kommer att bli, arbetslösa. Många av fabrikerna har stängt två veckor i månaden och därmed har de redan låga lönerna minskat. För trots de kritiserade arbetsförhållandena är det det kvinnodominerade arbetet som försörjer familjerna. Redan före tullarna hade Lesotho 30 procents arbetslöshet och bland yngre hela 50 procent. 

Textilarbetarna och företagsledningarna gör nu gemensam sak för att rädda situationen. Detta för oss till den så kallade globaliseringen (som faktiskt är samma sak som frihandel) och kritiken mot den, som förenar högern och vänstern. 

Det Trump gör borde få vänstern att jubla. Bort med importen från lågprisländer, inför handelshinder och ta hem produktionen. Dessutom har han delförstatligat Intel för han tycker det är illa skött, i sann socialistisk anda. Resultatet? För att klara de högre tullavgifterna måste fabrikerna sänka priserna, och ändå kommer arbetslösheten att stiga. 

Ingen bangladeshisk arbetare blir rikare av att priset tvingas upp i USA. Trumps tullar har dock fört med sig något gott. De protektionistiska europeiska länderna, främst i Sydeuropa har blivit omruskat och har sänkt sina tullar mot USA – för tro inte att Europa inte har haft en del höga tullar gentemot USA under årens lopp, bland annat på jordbruksprodukter. EU och Indien har äntligen efter år av fruktlösa tull- och handelsförhandlingar börjat närma sig varandra. 

Världens länder börjar förstå frihandelns dynamik. Så egentligen är det bara varor 100 procent tillverkade i USA som ska bojkottas. Till exempel vin. Ända till jag läste en intervju med en vinbonde i det Trumpkritiska Kalifornien, där det mesta av vår vinimport kommer ifrån. ”Jag röstade inte på den där idioten, sa han, och väldigt mycket av det vår gård producerar går till Systembolaget. Om vår export till Sverige försvinner måste vi nog antingen lägga ner eller minska produktionen, eftersom vi inte har någon säljorganisation här i USA.” 

Det är inte lätt att vara ideologisk rättänkande bojkottare. Men trots vinbonden i Kalifornien har jag i alla fall slutat köpa äkta amerikanska viner, men fortsätter att klä mig i pakistanska jeans och dricka Mälarens tappade vatten på flaska, kryddat med skånskt socker. 

Mikael Sandström

är tidigare ordförande för Svensk Handel Stil och ägare till tio modebutiker i Sverige.

Det är skribenten som står för innehållet i texten, inte Habit.

Krönika Se tema
BREAKING
{{ article.headline }}
0.047