23948sdkhjf

Pessimism och oro – Svensk Handel vill se politiska krafttag

Sedan pandemin har orosrapporterna präglat handelns vardag men om 2022 var en utmaning är 2023 ännu tuffare. Lågkonjunktur, digital transformation och framtidens konsumenter ställer stora krav på politiken, tycker Svensk Handel i sin senaste årsrapport ”Läget i handeln”.

Att lågkonjunktur med räntehöjningar och inflation urholkar köpkraften är en del av handelns vardag. Men till skillnad från under pandemin, där vissa delbranscher gynnades av att mer tid spenderades i hemmet, slår denna kris nu brett mot hela handeln, fastslår Svensk Handel.

– Handelns betydelse för Sverige kan inte nog understrykas. 12 procent av alla sysselsatta arbetar inom handeln och branschen bidrar med totalt 14 procent av skatteintäkterna, förklarar Sofia Larsen, vd på Svensk Handel som påminner om sänkta arbetsgivaravgifter för unga som regeringen inte tog med i sin vårbudget.

Detaljhandelns digitala transformation med nya affärsmodeller och konsumtionsmönster öppnar även upp nya möjligheter att konkurrera internationellt.

– Här är det dock av yttersta vikt att svenska handelsföretag ges rätt förutsättningar. Konkurrens ska ske på lika villkor och samma regler ska gälla för alla medlemsstater i EU, säger Sofia Larsen.

Det har länge pratats om hur framtidens generationer kommer att påverka handeln. Först kom generation X följt av Y och nu är vi inne på generation Z, alltså personer som är födda mellan 1997 och 2012.

Med nya värderingsfrågor och fokus på hållbarhet måste handeln vara snabbfotad och möta Z-konsumenterna på rätt planhalva, understryker Svensk Handel.

– 2030 kommer Z-generationen att vara helt avgörande. Därför är det viktigt att handelsföretagen fortsätter sitt gedigna arbete med omställningen mot en mer hållbar handel, säger Sofia Larsen.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.096